Heurlinarna – En släktkrönika

Släktnamnet Heurlin (Hörlin)

Det här med efternamn är intressant.

I vår tids Sverige anger efternamnet vilken familj och släkt en person tillhör.
Tidigare talade efternamnet om vem som var en persons fader i första hand (patronymikon) eller ibland moder (metronymikon).

Ett exempel. Gustav Persson med makan Britta (född Larsdotter) fick två barn på 1800-talet; Nils och Lisa. Då var det normala att Nils fick efternamnet Gustavsson (= Gustavs son) och att Lisa fick efternamnet Gustavsdotter (= Gustavs dotter).

Det fanns undantag från detta system. Inom adeln t.ex. fungerade efternamnet som ett släktnamn. Efternamnet gick i arv.
Från slutet av 1800-talet blev det också vanligt att soldatnamn gick i arv. Min mormors far hette ursprungligen Anders Johannesson och fick efternamnet Johansson i samband med hans moders äktenskap med Johan Jonasson.
Anders blev sedermera soldat med efternamnet Ljung. I äldre tider lämnade man sitt soldatnamn i samband med att man lämnade sin tjänst. Från slutet av 1800-talet blev det vanligt att soldatnamnet blev ett släktnamn. Så blev det för Anders, hans söner och deras ättlingar.
1901 fick vi ett regelverk rörande efternamn. Efternamnet blev ett släktnamn. Regelverket förfinades 1966 och 1982.

Nu kan man verkligen fråga sig: ”Var kommer namnet Heurlin från? En helt vanlig, hederlig arbetarsläkt. Det stämmer inte!”

Frälsebonden ”Knut i Hörda” föddes 1585 i Lillegården, Hörda, Berga socken, Småland.
Hörda ligger ett par mil nordost om Ljungby, en dryg mil öster om Lagan.
Knut fick sonen Nils Knutsson (okänd moder).
Nils fick sonen Per Nilsson (okänd moder). Per blev hemmansägare. Lillegården blev släktens gård. Per gifte sig med Brita Larsdotter (okänd bakgrund).
Per och Brita fick sonen Gunnar Persson. Han skulle det kostas på. Gunnar fick en prästutbildning. Det finaste man kunde få. 1675 blir han prästvigd.
Vid denna tid var det vanligt att präster tog sig ett latinskt namn. Gunnar funderade.
Hörda -> Hör -> Heur -> Heurlinus! Gunnar Persson blev Petrus Heurlinus. Ett ”yrkesnamn”.
Gunnar funderade vidare. Han ville ha ett nytt släktnamn för framtida generationer. Kanske tanken var att göra sig själv odödlig genom detta. Han strök präständelsen us och släktnamnet Heurlin var skapat!
Med Anna Sigonia Larsdotter fick han tio barn, samtliga med efternamnet Heurlin.
Många av hans ättlingar blev präster. Släkten spred sig från Småland också till Finland där en gren adlades; af Heurlin.

Vi tillhör inte denna släkt!

År 1800 föddes Sune Håkansson. Sven Jakobsson tycks ha varit en av Sunes allra bästa vänner. Sunes pappa, Håkan, dör 1819.
Sven hjälper den fyra år yngre Sune. Sune börjar arbeta på en gård som Sven ansvarat för.
Sven har ambitioner. Han siktar på Riksdagen. Då kan det vara bra med ett lite finare efternamn. På den tiden var det bara att gå till prästen och ändra. Det gjorde Sven. Det är möjligt att Sven och Sune gick dit samtidigt.
Oavsett vad så valde de båda efternamnet Heurlin! Inga problem.
Varför detta namn?
Svens fiende nr 1 tycks ha varit prästen, biskopen, riksdagsmannen och regeringsmedlemmen Cristopher Isac Heurlin.
Lite raffinerat att då bära samma efternamn som ”prästsläkten”.
Sunes motiv kan dels ha varit att hedra sin vän, men också att hedra sin moder, Carin Månsdotter, från Höreda (Hörda idag!) i Virestad!

Helt plötsligt har vi tre olika Heurlinsläkter; den ursprungliga, Svens släkt och vår släkt.

Senare tillkom nya Heurlinsläkter. En del kallade sig för Hörlin (även i vår släkt), andra Heurlin.

Idag finns det närmare 600 personer i Sverige med efternamnen Heurlin/Hörlin.
Jag antar att högst en tiondel av dessa ingår i vår mycket stora släkt.

Bröllop-Åmot-1905

Detta fantastiska foto är från den 29/8 1908. Detta var dagen då Karl Emil Heurlins syster, Ingrid, gifte sig med bryggaren August Stark.
Huset bakom de finklädda människorna  är torpet Åmot, Kölaboda! Tack vare Douglas Thelins generösa bidrag till vår historia vet vi detta. Tack Douglas!
Åmot är med all säkerhet den viktigaste bostaden i vår släkts historia.
Om du går till sidorna om Heurlinarna och gör en sökning på ”Åmot” så finner du sex olika sidor…

Douglas har även gjort det jag trodde var omöjligt; identifierat de flesta personerna på fotot!
Se bilaga 1: Bröllop-Åmot och bilaga 2:
Bröllop-Åmot-1!
Helt makalöst!

Innehåll

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: