Heurlinarna – En släktkrönika

9.2. Husbönder och tjänstehjon

Eftersom en hel del av kvinnorna i vår släkt tjänstgjort som pigor så kan det vara intressant att titta lite på delar av regelverket kring denna typ av tjänster! Texten kan vara lite svårläst, men svårigheterna är mödan värd!

Utdrag ur ”Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Legostadga för husbönder och tjänstehjon; Given Stockholms Slott den 23 November 1833. Med tillägg av de stadganden som utkommit till den 15 mars 1889”:

1 §. Hvar och en, som icke har laga försvar.skall, för att ej ligga samhället till last, sådant sig förskaffa. Den har laga försvar, som ingått i Kongl. Maj:ts och kronans eller annan allmän tjenst, eller idkar med behörigt tillstånd fria konster, studier, handel, fabriksrörelse, handtverk, sjöfart eller annat lagligt näringsfång, eller jord- eller bergsbruk antingen såsom egare, arrendator eller brukare, eller bevisligen af föräldrar, anhörige eller andre personer underhålles, eller, enligt församlingens i (sockne)stämma yttrade omdöme, är känd såsom den der antingen genom egna medel eller genom arbete eller annan loflig sysselsättning ärligen sig försörjer eller af allmän barmhertighets anstalt vård och understöd njuter.
Hvar och en annan skall, för att ega laga försvar, förskaffa sig årstjenst hos husbonde å landet eller i städerne, eller i Stockholms stad halfårstjenst, och i den husbondes tjenst användas, som honom mantalsskrifva låtit; eljest vare han underkastad den skyldighet och den påföljd, som i [Kongl. Maj:ts nådiga Förordning af den 29 sistlidne juni, huru med försvarlösa personer förhållas bör,] stadgat finnes. Den, som af en eller annan orsak blifvit från tjenst ledig må dock kunna på kortare tid, än nu sagdt är, tjenst antaga med förbindelse, att till nästpåföljande flyttningstid deri förblifva.
Under Kongl. Maj:ts och kronans tjenst begripes icke inskrifning i allmänna beväringsmanskapet; Och ty skall den, som i samma manskap är inskrifven, åligga, att under fredstid vara med laga försvar försedd.
(Genom upphäfvande af K. Stadgan angående försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer den 29 Maj 1846 torde föreskrifterna om skyldighet att skaffa sig laga försvar och behörighet att sådant lemna, hafva förlorat sin betydelse.)


5. §
Husbonde eger tjenstehjon om dess sysslors behöriga förrättande undervisa samt det till skäligt arbete hålla; och bör han med välvilja och foglighet eller allvarsamhet och stränghet, allt efter som tjänstehjon mer eller mindre troget och väl sin tjenst förrättar, det bemöta och i öfrigt med goda och tjenliga efterdömen det föregå.
Är tjänstehjon försumligt, gensträfvigt eller i sin lefnad oordentligt och låter sig ej med godo rättas, eller är det otroget eller till åtagen tjenst oskickligt, ege husbonde det från sig skilja. Kan ej öfverenskommelse träffas, må husbonde i tvenne gode mäns närvaro tillsäga tjenstehjon att ur tjensten träda, men vägrar tjenstehjon att denna tillsägelse efterkomma, eller vill ej husbonde gode män tillkalla, anmäle då förhållandet i Stockholm hos Öfverståthållare-embetet för polisärende, i öfriga städer hos magistrat, men hos poliskammare, der sådan finnes, och å landet hos kronofogde eller länsman, som ege att tjenstehjonet ur tjensten vräka, med bevis om orsaken dertill; tjenstehjon i hvarje fall obetaget att sin rätt vid domstol utföra.
Är tjänstehjonet af mankön under aderton och af qvinkön under sexton år må husbonde, innan sådan anmälan sker, söka detsamma med måttlig husaga tillrättavisa…


10 §
. Tjenstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, husbonde skäligen föresätter. Är tjenstehjon försumligt, gensträfvigt eller oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt, i tjensten, må det derifrån skiljas, efter ty i 5 § sägs, med förlust af hela lönen, samt erhålle sådant betyg det förtjenar; ersätte ock husbondens skada, der han talan derom vid domstol utförer.

15 §
. Visar tjenstehjon sig oförnöjdt med husmanskost eller på hvarjehanda annat sätt förklenar husbonde eller matmoder; varnes derför, och förhålles i öfrigt dermed, som 10 § vidare förmår.


16 §.
Med tjenstehjon, som under förbuden tid anträffas å krogar, källare eller näringsställen, eller som, utan husbondes lof, begifver sig ur dess hus, eller utöfver erhållet tillstånd sin hemkomst fördröjer, eller öfver natten är borta, förfares såsom i 10 § sagdt är.


17 §
. Ej må tjenstehjon, utan husbondes lof, förvara sin kista med kläder eller annat, som det till dagligt bruk behöfver, å annat ställe, än der det tjenar. Sker annorlunda, plikte tjenstehjon halfva lönen, och den, som kistan eller godset hyst, 6 R:dr 32 sk.


34 §
. Husbonde ansvare för tjenstehjons personela kronoutskylder, dock må de å lönen afdragas, der ej annorlunda vid städjandet öfverenskommits.


44 §
. Flyttningsdag för tjenstehjon, så å landet som i städerne, är den 24 oktober, med undantag för Stockholms stad, der tvänne flyttningsdagar årligen ega rum, nemligen den 24 April och den 24 oktober.

49 §
. Flyttar husbonde från orten till annat ställe inom riket, vare tjenstehjon skyldigt husbonde åtfölja och tjenstetiden uttjena, om husbonde så fordrar: dock skall han på sin bekostnad tjenstehjon åter till orten förskaffa, der ej annorlunda åsämjes.

52 §. Afviker tjenstehjon ut tjenst förr, än tjenstid ute är, eller det redo för sig gjort, hafve husbonde våld att hemta det åter, som i 45 § sägs; och blifve tjenstehjon i tjensten till flyttningsdag samt miste halfva lönen och gälde skadan…

Kommentar
Livet under 1800-talet var inte så enkelt för den vanliga, fattiga människan. Våra förfäder var vanliga, fattiga människor.

År 1805 bodde 89 306 personer i Kronobergs län. Sveriges befolkning bestod av 2 412 772 individer. Kronobergs andel av den svenska befolkningen var alltså 3,7 %. År 1900 bodde det 159 124 personer i Kronobergs län. Då hade Sverige totalt 5 136 441 invånare. Kronobergs andel av befolkningen hade minskat till 3,1 %. Det låter inte så mycket men det handlar om en relativ befolkningsminskning på 16 %. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att Kronoberg var ett fattigt län eftersom människor uppenbarligen flyttade därifrån – se källa!

En stor del av de som flyttade blev emigranter (USA, Danmark och Tyskland i första hand). En mycket stor andel av dessa emigranter bestod av pigor. Jag råkade få tag i en intressant doktorsavhandling ”Nu er vi ikke mere Piger” som tar upp detta utifrån ett danskt perspektiv.
Mycket intressant! 

Många i vår släkt har arbetat som piga. Många av dessa har fött ”oäkta” barn. Det berör.
Detta har naturligtvis inte med Släktkrönikan som sådan att göra, men det känns viktigt för mig att du och jag förstår den verklighet som våra släktingar levde i! För mig handlar det om att försöka se deras liv utifrån deras verklighet och deras tid, inte utifrån vår verklighet.

En ung piga, som inget vet, blir våldtagen av sin husbonde, föder ett oäkta barn och blir stämplad som hora. Hon kunde t.o.m. tvingas att bära speciella kläder så att alla kunde se ”vilken sort” hon var. Inte konstigt att många pigor emigrerade.

För mig är det viktigt att du och jag ser denna utsatthet! Om jag upplevs som patetisk i sammanhanget så bjuder jag på det!

  <<< Tillbaka     Innehåll      Framåt >>>

 

 

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: