Heurlinarna – En släktkrönika

15.3 Jans historia – (Spoletorps officiella historia)

Utdrag ur ”Detaljplan för Kristallen 1 m fl i Lund, Lunds kommun”.
5.3 …

Historik
Området kring Fabriksgatan ingick förr i Spoletorp eller Spolelyckan. När Södra stambanan 1857 byggdes vidare norrut från Lund klövs Spoletorp i två delar. Spoletorp omfattade öster om järnvägen området från Clementstorget i söder till Karl XIIgatan i norr. Väster om järnvägen gick nordgränsen genom kvarteret Raffinaderiet och sydvästhörnet låg i trakten av nuvarande Trolle- Wachtmeisters park.

Området köptes 1873 av fabrikör Carl Bernlund och kyrkoherde Magnus Liljeblad, samma år begärde de att området öster om järnvägen skulle tas in i stadens planlagda område. Planläggningen drog dock ut på tiden och först 1889 kom byggandet öster om järnvägen igång.

Marken väster om järnvägen planlades inte, därmed fanns det möjlighet att där bygga enklare och billigare och tomtavstyckningarna kunde också påbörjas omedelbart. I nordkanten på Spolelyckan lades en väg ut, den blivande Karl XII-gatan. I öster anslöt den till en äldre markväg och i väster fortsatte den över järnvägsspåren, rester av gatan ingår numera i Fabriksgatan. Längs västra kanten av bangårdsområdet , vinkelrätt mot Karl XII-gatan, lades ytterligare en gata ut, Bruksgatan. Längs de bägge gatorna uppfördes 1875–1901 sju hyreshus med smålägenheter och de tillhörde den tidigaste arbetarbebyggelsen utanför stadskärnan. Husen kom tidigt att kallas för Spoletorpshusen.

På 1890-talet började man diskutera en utvidgning av bangårdsområdet och det fanns planer på att flytta hela järnvägen något västerut. Det ledde till att SJ gjorde omfattande markförvärv på väster och 1913 köpte SJ av Bernlunds arvingar två tomter samt hela den del av Spoletorps-området som ännu inte var styckad till tomter. Sedan bangårdsutbyggnaden fått en annan lösning längre norrut övertogs marken av staden i ett bytesavtal 1938. Området hade då redan avsats som industriområde i Lunds första översiktsplan 1913.

1962–69 köpte staden in de privatägda längs med Bruksgatan, husen som revs 1964 och 1971. På deras plats uppfördes 1982–83 den nya postterminalen.

Lunds Kvarnbyggeri och Mekaniska Snickerifabrik grundlades 1884 norr om bostadshuset ut mot järnvägen i nuvarande kv Raffinaderiet. Huvudfasaden vette mot järnvägen och planen var T-formad med ett gavelformat mittparti i två våningar, flankerat av två envåningsflyglar. Husen hade väggfält i gult tegel inramade av lisener och listverk i rött tegel och taket var täckt med korrugerad järnplåt. Huset kan sägas vara det första i Lund som uppfördes i en ren ”fabriksstil”. Firman hade startat i en lågkonjunktur med lågt byggande och ringa avsättning för snickeriprodukter, och 1886 gick företaget i konkurs.
Verksamheten upphörde och huset köptes av fabrikör Carl Holmberg, för att bevaka fodringar. Av byggnaden återstår i dag mittpartiet.

Sockerraffinaderiet Öresund grundades 1883 av ägaren till Øresunds chemiske Fabriker i Köpenhamn. Verksamheten började i en mycket blygsam skala i ett par förhyrda lokaler i Malmö.
1886 köptes verksamheten av grosshandlarfirman L M Westrup & Son i Lund som var raffinaderiets störste återförsäljare. Lokalerna i Malmö var provisoriska och 1888 köptes den fabriksbyggnad som Lunds Kvarnbyggeri & Mekaniska Snickerifabrik hade lämnat. Avgörande för val av plats för etablering var bl a läget intill järnvägen. Under Wilhelm Westrups kraftfulla ledning expanderade företaget snabbt.

1889 köptes ytterligare till en tomt i anslutning till den gamla tomten. En första tillbyggnad skedde 1891. Under åren 1892–93 utökades verksamheten och ytterligare utbyggnader genomfördes. För att säkra den ökande vattenåtgången anlades 1893 en 2 km lång ledning från en borrad brunn vid Höje å, varifrån vattnet pumpades. Tomten Spoletorp, i södra delen av kv Raffinaderiet, bebyggd med ett bostadshus, inköptes 1895.

Den 5 januari 1896 brann sockerfabriken i Arlöv ned, vilket genast innebar ett kraftigt uppsving för Öresund, och 1896–98 genomfördes en större utbyggnad. Väster om kvarteret köptes 1896 ytterligare ett stort tomtområde som 1898 bebyggdes med en magasinsbyggnad.
Under åren från 1900 framtill 1907 skedde ytterligare utbyggnader av raffinaderiet vilket slutligen slöt bebyggelsen i kvarteret Raffinaderiet.
1907 gick flertalet av de svenska sockerfabrikerna samman och bildade Svenska Sockerfabriksaktiebolaget SSA. Efter sammanslagningen stagnerade Öresunds pruduktion och i den första stora rationaliseringen inom sockerbranschen 1913 lades fabriken i Lund ned.

Vid krigsutbrottet 1914 förlades Skånska infanteriregementet I 25 till Lund och då bl a till sockerraffinaderiet. I mars 1928 lämnade militären staden och raffinaderiet.

I mitten av 1930-talet stod många av lokalerna tomma. En del av lokalerna användes till magasin medan andra inhyste mindre verksamheter.

Salanders Fabriksaktiebolag som var ett av Lunds stora företag inom färgeri- och textilbranschen köpte fastigheten Raffinaderiet av Sockerbolaget 1941. Före köpet av fastigheten ville man hos byggnadsnämnden försäkra sig om lov att bygga om lokalerna.
Samma fråga hade varit uppe 1938 men då ledde byggnadsnämndens motstånd till tomtköp på södra industriområdet. Även nu vidhöll byggnadsnämnden sin ståndpunkt. Industrier skulle separeras från bostadsområdena och man var orolig för rök och aska från ångpannan. Ur luftskyddssynpunkt var det olämpligt med fabriker intill bangårdsområden.

Det framgår dock tämligen väl att huvudskälet var ett helt annat. Stadens tjänstemän hade ännu inte släppt hoppet om det av SJ 1922 slopade projektet att flytta bangården västerut.
Efter ingripande av Stadsfullmäktige, resulterade i en kompromiss som innebar att bolaget fick renovera västra halvan, men inte göra något som fördyrade en inlösen av delen närmast järnvägen. Den obebyggda marken väster om Raffinaderiet fick staden köpa till ett lågt pris, och efter 35 år skulle staden ha rätt att lösa in hela fabriken.
Textilverksamheten fortgick i Raffinaderiet fram till 1977 och någon inlösen av fabriken skedde aldrig.

Därefter omvandlades fabriksbyggnaderna till ett industrihotell.

I mitten av 20-talet lades Kung Oskars väg ut och bron över järnvägen byggdes. Fram till dess hade vägen mot nordväst utgjorts av den gamla grusvägen – Kobjersvägen – som landade i korsningen Kung Oskars väg och Karl XI gatan. Vid samma tidpunkt planerades Industrigatans (Fabriksgatan) förlängning från kv Raffinaderiet ut till Kung Oskars väg, samtidigt som kopplingen österut över järnvägsområdet stängdes.

Dagens sträckning av Raffinadgatan tillkom under 50-talet. Tidigare låg Raffinadgatan i en nord-sydlig sträckning i västra kanten av Raffinaderiet, och anslöt i söder till Industrigatan och i norr till Kobjersvägen.

I stadsplan från 1944 planeras den kommunägda marken längs Industrigatan väster om Raffinaderiet och bostäderna längs Bruksgatan som industriområde.

Värt att notera är att Bjerredsbanan som har fått sin nya sträckning öster om Bjeredsparken har ett stickspår upp i kv Raffinaderiet.
1945 ansöktes om tomtindelning för kvarteret Öresund.

Skånska Lantmännens Centralförening ansökte 1947 om bygglov för magasinsbyggnad som kan sägas vara inledningen till områdets användning som industriområde. Skånska Lantmännens verksamhet i området varade till 1995 då byggnaderna revs.

I 1959-års stadsplan fick området kvartersindelning. Raffinadgatan flyttades och kvarteret Sockerbiten kom till längs Kung Oskars väg. Bruksgatan blev kvartersmark i kv Sokerkokaren och en ny gata lades ut väster om bostäderna, Sockerkokaregatan.
Det är också nu som Industrigatan byter namn till Fabriksgatan.

1982 upprättades en ny stadsplan som gav området dagen kvartersindelning. I denna plan tog Sockerkokaregatan bort.

  <<< Tillbaka     Innehåll      Framåt >>>

 

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: